Juoksengi kyrka är en av kyrkorna i Svansteins kyrkodistrikt.

Kyrkan byggdes en gång av byborna själva och var en s.k. stiftelsekyrka. Den ägs och drivs nu av en ideell förening, Juoksengi kyrka, som dock får ett årligt ekonomiskt bidrag från Övertorneå församling. 

Gudstjänst firas c.a. en gång per månad. När församlingen inte har någon gudstjänst i norra delen ordnar Juoksengi Fridsförbund söndagsbön i kyrkan, samt inbjuder till tvåspråkiga bönesammankomster vid c.a. fyra tillfällen per år.

Under vinterhalvåret träffas Kyrkliga syföreningen regelbundet i församlingssalen, liksom andra grupper som samlas till körövning och bibelstudium, för att nämna något.

Du som vill värna om vår kyrka får gärna bli medlem i Juoksengi kyrka.
Medlemsavgiften är 50 kr och kan betalas in på Bg 349-2519.

För kyrkans upplåtande ansvarar föreningens ordförande, Stefan Aro, tel: 070-291 88 85

Du som vill hedra någon bortgången vän eller släkting med minnesadress, har möjlighet att göra det genom att kontakta någon av våra ombud. Samtidigt är ni med och stöttar kyrkan i Juoksengi.

Adresser tillhandahålls hos:

Juoksengi Kyrkas Blomsterfond: Eva Johansson, 0927-212 32 eller Inga Aasa 0927-210 07.

Juoksengi Fridsförbund: Lisbeth och Stig Lampinen, 070-544 53 08 eller 073-047 18 52

Du som har frågor om kyrkan eller synpunkter på dess verksamhet är välkommen att höra av dig till någon i styrelsen.

  • Stefan Aro (ordf.)
  • Helena Haapaniemi (vice ordf.)
  • Stig Lampinen (kassör)
  • Inga Aasa
  • Lars-Olav Haapaniemi
  • Göte Mäkitaavola
  • Lennart Haapaniemi
  • Marjatta Toolanen

Historik

Redan på 40-talet, när gudstjänsterna firades i gamla bönhuset, väcktes frågan om en kyrka vid en biskopsvisitation. Man började samla medel och anslag beviljades från församlingen.

Den 17 januari 1951 fastställde Domkapitlet stadgarna för Stiftelsen Juoksengi Kapell.

På 50-talet gjordes ytterligare insamlingar. Man fick löften om sågtimmer, dagsverken, hästdagsverken och lastbilstransporter.
Redan nu fick stiftelsen motta kyrkklockan som gåva.

År 1961 förelåg en finansieringsplan. Tomtfrågan var löst. Våren 1962 togs det första spadtaget. Kyrkbygget var igång efter ritningar av arkitekt Jan Thurfjäll, Luleå.

Endast två man anställdes, snickare från byn. Till deras hjälp kallades alltid erforderligt antal frivilliga arbetare, allt under överinseende av en arbetsledare. För VA- och elinstallationerna anlitades givetvis behöriga entreprenörer.

Julen 1962 firades den första gudstjänsten, en julotta. Bänkar saknades fortfarande, julottebesökarna tog själva med sig bänkar att sitta på.

Kyndelsmässodagen den 2 februari 1963 invigdes kyrkan av biskop Ivar Hylander assisterad av kpr Emanuel Bäckström, kh Oskar Haapaniemi, pr Eemeli Salmi, kh Wilhelm Taave, kh Lars Byström, km Gunnar Rundgren, missionssekr. Göran Widmark, past. Bheka Hlope, Sydafrika, kh Olof Bernhoff, kadj Lage Ollinen samt kyrkvärdarna Martin Lampinen och Henrik Haapaniemi.

I verksamhetsberättelsen för år 1963 omnämns antal kyrkobesökare, i medeltal 155 deltagare i varje gudstjänst.

Orgeln

Stiftelsen får år 1969 överta den orgel som tidigare varit placerad i Övertorneå kyrka under tiden medan den gamla Övertorneåorgeln restaurerades. Kyrkliga samfälligheten svarar för alla kostnader i samband med flyttningen.

Orgeln som är en enmanualig Grönlundsorgel med pedal har dispositionen:

Manual C-g'''
  Pedal C-f'
Gedakt 8'   Subbas 16'
Principal 4'   Pedalkoppel  
Rörflöjt 4'      
Waldflöjt 2'      
Cymbel 2 chor        

Manualen har delade register: B/D

Klockstapeln

Första klockstapeln ritades av Erland Aasa. År 1971 byggdes nuvarande klockstapel efter arkitekt Thurfjälls ritning. Den 31 okt. invigs klockstapeln av biskop Ivar Hylander.

Under kyrkans två första decennier utnyttjades skolans barnbespisning för kyrkkaffe. Småningom började vägen till skolan kännas för lång. Tanken på ett församlingshem väcktes. Olika alternativ diskuterades. Slutligen stannade man för det enklaste och säkert bästa alternativet, en utbyggnad av kyrkan med en församlingssal. Den var klar för invigning 18 februari 1984.

Kyrkan och församlingssalen utnyttjas för gudstjänster, förrättningar, söndagsbön, körverksamhet, konfirmandundervisning,  syföreningssammankomster, bibelstudier, minnesstunder o. dyl. Skötsel och underhåll sker på frivillig basis.

Vår önskan och bön är att kyrkan skulle fyllas vid varje gudstjänsttillfälle.

Karta från Eniro