• Särkilax Kapell
  • Övertorneå Kyrka
  • Hietaniemi Kyrka
  • Juoksengi Kyrka
  • Svansteins Kyrka
  • Pello Församlingshem
  • Övertorneå Församlingsgård
  • Altaret i Övertorneå Kyrka
  • Orgeln i Övertorneå Kyrka
  • Spelbordet i Övertorneå kyrka

Hietaniemi blev annexförsamling till Övertorneå med egen komminister 1637. 1878 blev Hietaniemi eget pastorat och fick till förste kyrkoherde Carl Michael Stenborg.

Den första kyrkan byggdes redan 1617 på en udde i Torneälven och skulle betjäna församlingsborna på båda sidor om älven.

I oktober 1744 konstaterades att kyrkan av år 1617 var så förfallen att en ny måste byggas. Den nya kyrkan stod färdig 1746 och kunde invigas 1747. Arkitekt var den under denna tid välkände kyrkobyggaren och snidaren Johannes Biskop från Kronoby i Österbotten. Övertorneå kyrka och gamla kyrkan i Jokkmokk är bl a verk av honom. Biskop har snidat kyrkans vackra predikstol och korskrank.


Vem som utfört ursprungliga målningar är ej bekant. Kyrkans timmerväggar försågs senare med ytter- och innerpanel.

Utvändigt målades kyrkan röd. 1892 - 93 utfördes en grundlig restaurering. Ett nytt vapenhus tillkom mot väster, fyra nya fönster gjordes och de tidigare gjordes större. Predikstolen flyttades till koret, och korskranket anslöts till denna. Altarrunden anslöts till korväggen och försågs med dörrar. Nya bänkar anskaffades. Golven försågs med mullbänk och värmekamin anskaffades efter diskussion, huruvida församlingen hade råd därmed.

Restaureringar av kyrkan utfördes 1930-31 och 1943-45. Vid den senare restaureringen installerades el-värme

Åren 1967-73 företogs en grundligare restaurering. Ytterpanelen förnyades och kyrkan rödmålades efter att ha varit vitmålad troligen från 1893. Invändigt bortskrapades gammal behandling i väggar, tak och dörrar (juteväv från innertaket hade borttagits 1945). 1973 gjordes stora förändringar:

Predikstolen flyttades tillbaka till dess ursprungliga plats, liksom korskranket, vilket blev fritt från predikstolen. Till en början godkändes ej denna uppställning av Riksantikvarieämbetet men bevis för denna uppställning skaffades från kyrkor i norra Finland, bl a Paltamo.

Nya bänkar med dörrar anskaffades. I predikstolen, korskranket, altarrunden, altartavlainramningen och läktarbarriären framtogs ursprungliga målningar.

Konserveringsarbeten utfördes av Frithiof Ericsson med biträde av målarmästare Paulus Aili. Av takmålningar kunde framtagas Segerlammet rätt över altaret. Tavlan ovanför dörren till södra vapenhuset med motivet Nattvarden, är den tidigare altartavlan och ersattes av den nuvarande målad av J.A. Hedman, Uleåborg 1826. Prydnaden ovanför altartavlan, Tron, Hoppet och Kärleken har kommit till kyrkan med orgeln. Så också keruberna vid sidan av altaret och ängeln ovanför sakrestiedörren.

Kyrkvärdsbänken till höger i koret är ursprunglig. Psalmnummertavlan med bänk intill högra korskranket är av äldre datum.

Predikstolstakets bibliska motiv är Yttersta domen, Matt 25:31 ff.- Kristus kommer på himmelsens skyar med sin makts änglar, som stöter i basun och har segerkransen och segerpalmer i sina händer. På predikstolens södra sida är Kristus avbildad framträdande ur graven med sin makts spira i handen. På vänstra sidan går den uppståndne Kristus mellan de två lärjungarna på väg till Emmaus, förklarande skrifterna för dem: "Var icke våra hjärtan brinnande i oss, när han talade med oss på vägen och uttydde skrifterna för oss?" Solen med Jahve-namnet på hebreiska, symboliserar Gud som Fadern och Skaparen. Andens symbol, duvan, under predikstolstaket är från 1925.

Akantusväxten, symbolen för livet är avbildad på predikstol, korskrank och korpelare. Symbolen för anden såsom en eldslåga finns överst på korpelarna. Kormattan är komponerad av Brita Rehndal och tillverkad på Gammelstadens hemväveri. Den är en gåva av församlingsborna till Kyrkans återinvigning 1973.

Vid gudstjänsten söndagen den 1 december 2002, 1:a söndagen i advent, invigdes en ny kormatta, altarmatta samt antependium till Hietaniemi kyrka. Tillverkningen av textilierna har föranletts av en anonym donation och har utförts av Eva Hagström och Anders Landelius på initiativ av Astrid Kallioniemi och Doris Svahn.

Av kyrkans övriga inventarier kan nämnas två st sammetsmässhakar med silverbroderier från 1700-talet (en röd och en svart). Ett gammalt mullställ av trä anses ha stort antikvärde. Oblatask i silver från 1780, kalk och vinkanna från 1850- talet. Av nyare inventarier i kyrkan kan nämnas en altarspets och två st kalkdukar i näversöm utförda och skänkta av f.d barnmorskan Hanna Thomas.

Den resliga klockstapeln byggdes senare än kyrkan och blev färdig 1773, troligen efter ritningar av Johannes Biskop. Klockstapeln är byggd av kraftiga timmer och är 37 m hög inklusive den 10 m långa spiran. Ovan de stora portalerna finns bibelord på finska. Troligen har i fälten funnits målningar, utbytta 1933 som nu är vitmålade. I nedre klockstapelsrummet finns vackra takmålningar.

I klockstapeln hänger tre klockor:

Storklockan på vilken det står: "I stället för Hietaniemi församlings år 1729 gjutna större klocka, som tillfallit kejserliga ryska andelens invånare i Övertorneå är denna anskaffad år 1820". Gjuten af Gerhard Herner, Sthlm. Gloria Deo in exelsis.

Mellanklockan, den s.k. Ryssklockan, gjuten 1686 av Michel Bader. 1716 härjade ryssarna i dessa trakter av Tornedalen. När de drog sig tillbaka, medtog de församlingens kyrkklocka. Folk fantiserade att klockan gått genom isen ner på älvbottnen, där den ljöd vid vissa speciella tillfällen. 170 år senare får emellertid församlingsborna beskedet att klockan hänger i Strelna slottskapell vid S:t Petersburg. Församlingens styrande gör en hövlig anhållan genom landshövdingen till storfursten Konstantin Nikolajevitj, att få köpa tillbaka klockan.

I juli 1885 kommer en försändelse per båt till Haparanda och vidare till Hietaniemi. I försändelsen ligger klockan, omvirad av blommor som en gåva av storfursten.

Läs mera om "Ryssklockan".

Lillklockan,gjuten av Joh A Beckman och på den står:

"Jag är hitkommen uti Norden
Står nu uti Hietaniemi jorden
Till den ända jag skall ropa
Församlingsmedlemmarna tillhopa
Herren sin Gud till att lofva
För dess mångfaldig nådegåfva."

Kyrkogården har utvidgats ett flertal gånger. 1955 tillkom den nyare delen mot öster och anlades då med gräsyta. 1977-79 anlades också gräsyta på den gamla kyrkogården. För bevattningen finns en automatisk bevattningsanläggning. Stenplattorna i gångarna runt kyrkan och klockstapeln är från ett stenbrott i finska Karungi.

Läs om vaktmästare i Hietaniemi församling.

Porträtten av fem kyrkoherdar hänger i trapphuset till orgelläktaren.

Nils Östen Tano
1969 - 1993
 

Läs mera om präster i Hietaniemi församling

Orgeln i Hietaniemi kyrka

Orgelhuset och orgelfasaden från 1622 utgjorde ryggpositivet i Tyska kyrkans orgel i Stockholm. Skulpturen delvis av Mårten Redtmer, samma bildhuggare som gjorde utsmyckningarna på regalskeppet Vasa.

År 1779 såldes Tyska kyrkans orgel till Övertorneå. Där uppsattes huvudverket och öververket. Ryggpositivet, som inte fick plats i Övertorneå kyrka, sattes upp i Hietaniemi kyrka på 1780-talet av orgelbyggaren Matthias Svahlberg. Orgeln invigdes på midsommardagen 1781.

Sommaren 1893 renoverades orgeln av orgelbyggaren N. O. Alm från Boden. Bland annat disponerade han om orgeln samt byggde till en Subbas 16'.

Orgeln som från början varit enmanualig med bihangspedal ersattes 1945 - 47 av Grönlunds orgelbyggeri med en pneumatisk orgel med två manualer och pedal. Av den ursprungliga orgeln behölls delar av orgelhuset, fasaden samt en del av pipmaterialet. Avsyningen av den nya orgeln gjordes lördagen den 18 januari 1947 och utfördes av musikdirektör Gustaf Carlman, Skellefteå. På 1950-talet gjordes fasadens Principal 4' åter ljudande.

I slutet av 1970-talet började man planera för att ersätta den pneumatiska orgeln med en orgel som skulle motsvara den ursprungliga 1700-tals orgeln så långt som möjligt. Med ledning av fasaden samt de delar av orgelhuset som fanns kvar utförde Grönlunds orgelbyggeri 1984 en rekonstruktion av den ursprungliga mekaniska orgeln kompletterad med ett pedalverk. Dispositionen utformades enligt de forskningar som gjorts av Riksantikvarieämbetet. Väderlådan som utförts i ek samt trakturen tillverkad enligt klassiskt mönster helt i trä, är i stort sett kopierade från Övertorneå. Orgeln har vidare försetts med ett klassiskt bälgverk med två stora kilbälgar och kanalsystem i trä.

De bevarade gamla stämmorna Gedackt 8', Flöjt 4', Principal 4' och Oktava 2' har restaurerats med stor försiktighet samt kompletterats med felande pipor. Övriga stämmor har utförts i samma metallegering och enligt samma hantverksmässiga tillverkningssätt som de gamla, och ansluter direkt till mensuren i de gamla stämmorna här och i Övertorneå.

Orgeln återinvigdes söndagen den 1 april 1984 med högmässa och orgelkonsert med medverkan av diplomorganist Anders Markström, Boden.

År 1991 restaurerades orgelfasaden av bygdemålaren Paulus Aili. Byrådirektören vid Riksantikvarieämbetet Axel Unnerbäck uttryckte sig så här om orgelfasaden: "Även internationellt sett är den något enastående". Anledningen till den praktfulla fasaden är, enligt barocktidens symbolspråk, att den ska avspegla det himmelska i dess härlighet. Så kan vi uppleva, när vi betraktar orgelfasaden med dess sjungande och spelande keruber, att det är den himmelska kören som firar gudstjänst med oss.

Orgeln är stämd i modern tonhöjd (a' = 440 Hz) med en oliksvävande temperering enligt Pehr Schörlin (1700-talet) och har 1 manual och pedal med följande disposition:

Manual, C - d'''   Pedal, C - d'
Gedackt
8'
B/D   Subbas
16'
Principal (i fasaden)
4'
B/D   Gedackt
8'
Flöjt
4'
    Pedalkoppel  
Quinta
3'
     
Sesquialtera 2ch   B/D    
Oktava
2'
     
Sharff 3ch        
Trumpet
8'
B/D    
Tremulant        
B/D = Delade register: B = C - h, D = c'- d'''


Ögonvittnesskildring från 1947
Orgelinvigning 1984
Läs om kantorer i Hietaniemi församling

SÄRKILAX CHAPEL
Särkilax chapel was the first church building in Övertorneå. It was located about three kilometres up the river, north of the present church and was mentioned for the first time in 1482 in a letter to the archbishop Jakob Ulfsson.

In 1615 the spring flood and the break up of the ice were exceptionally strong and violent and the river washed away the old chapel with all its precious equipment.

THE 17 TH CENTURY CHURCH
A new church was built on a safer spot (where it now stands) at the foot of Särkivaara hill, between 1615 and 1617. In 1717 the church was plundered by Russian Cosacks. They took the churchbell and some other valuabel things. The 76-year old vicar, Johannes Tornberg, tried to stop them. But they hit him so badly with his own walkinqstick, that he died two days later. His stick is still kept in the sacristy.

THE PRESENT CHURCH
Between 1735 and -37 the old church was reconstructed and enlarged to a cruciform church. The skilful church builder, Hans Gabrielsson Biskop from Kronoby in Österbotten, was in charge of the reconstruction and artistic disign of the church.

The two side galleries were built and decorated with paintings later on, in 1776. From 1899 to 1903 there was a new restoration, when the chancel got painted and decorated. In 1935 the partition wall taken away, only to be put back in between 1969 and -71 when the latest restoration took place and great efforts were made to restore the style and colours of the 17 th century church.

Övertorneå church is one of the most beautiful and best kept of the 17 th century churches in the north of Sweden and Finland. No radical changes have been made out but since the days of Hans Gabrielsson Biskop.

THE BELL TOWER
The bell tower, which dates from 1763, has got some very interesting external paintings of a kind that is not often to be seen in Western Europe, but may point to an easterly influence.

THE ORGAN
The organ is the oldest big, still in use 16 th century organ in Sweden. It was originally built in 1609 in Spandau, Germany by Paulus Müller. He built it for the German Church in Stockholm. In 1780 the organ was bought to Övertorneå church for a sum of 250 Swedish crowns. It has later been completely restored.

THE ALTAR PIECE
The altar piece represents the women at the tomb of Christ. It was painted by Karl Tiren in 1903 and is, in fact, a copy of a painting by Axel Enders hanging in Molde church, Norway. Tiren´s picture replaced, as altar piece, the three paintings now hanging on the wall above the southern gallery.

THE PULPIT
The pulpit and the sanctuary barrier were carved by the builder of the church, Hans Gabrielsson Biskop. They are good examples of a provincial baroque style, inspired and influenced by great masters like Burchart Precht in Uppsala.

THE SCULPTURES
Tradition tells, that about year 1500 archbishop Jacob Ulfsson presented his most northern church with the late medieval wooden sculptures, that are now some of the most precious treasures of the chuch. They probably originate from the cathedral in Uppsala. When the Särkilax chapel was destroyed by the spring flood, all the sculptures were washed away, but were later found by haymakers working on the river banks further South.

The most famous of the sculptures is the Madonna sculpture, designed to be opened like a small cupboard. When her mantle like dress is opened, one can see God Father sitting on his throne surrounded by worshippers.

Tillbaka

SÄRKILAX KAPELL

Så hette den första kyrkan i Övertorneå. Kapellet omnämns första gången 1482 i ett förläningsbrev till ärkebiskop Jacob Ulfsson. År 1615 var vårfloden och islossningen ovanligt kraftig och tog med sig den gamla helgedomen med sin dyrbara utrustning.

1600-TALS KYRKAN
En ny kyrka uppfördes på säkrare plats vid foten av berget Särkivaara (kyrkans nuvarande plats) 1615-17. År 1717 plundrades kyrkan av ryska kosacker. Dessa tog med sig kyrkklockan och andra värdesaker. Den 76-årige kyrkoherden Johannes Tornberg försökte förhindra kosackernas avsikter, men blev så svårt misshandlad med sin egen käpp av ryssarna att han två dagar senare avled. Käppen förvaras ännu i sakristian.

DEN NUVARANDE KYRKAN


 

Under åren 1735-37 ombyggdes och utvidgades den gamla kyrkan till en korskyrka. Ombyggnaden och den konstnärliga utformningen gjordes under ledning av den skicklige kyrkobyggaren Hans Gabrielsson Biskop, från Kronoby i Österbotten. Läktarna i korsarmarna tillkom 1776 och utsmyckades med målningar. Åren 1899-1903 utfördes restaurering i kyrkan, då koret fick en mellanvägg med altartavla. Mellanväggen togs bort 1935, men uppsattes på nytt vid restaureringen 1969-71. Vid den förra restaureringen försågs orgelläktarens barriär med målningar.

Övertorneå kyrka är en av de bäst bevarade 1700-tals kyrkorna i norra Sverige och Finland. Inga genomgripande förändringar har gjorts sedan kyrkans tillkomst. Dessutom har man vid den senaste restaureringen försökt så långt som möjligt återknyta till 1700-talets stil och färgsättning.

KLOCKSTAPELN
Den nuvarande klockstapeln byggdes 1763. År 1768 försågs den med de för västeuropeiska förhållanden mycket ovanliga utvändiga målningarna.

ALTARTAVLAN

Altartavlan, som föreställer kvinnorna vid Kristi grav, är målad av Karl Tirén år1903 efter en målning i Molde kyrka i Norge av Axel Enders. Målningarna vid södra läktarväggen har tidigare tjänstgjort som altarbilder.

PREDIKSTOLEN
Predikstolen och korskranket förfärdigades 1737 av träsnidaren och byggmästaren Hans Gabrielsson Biskop.

SKULPTURER
Till Övertorneå kyrkas skatter hör de senmedeltida träskulpturer, som enligt traditionen ärkebiskop Jacob Ulfsson omkring år 1500 skänkte sin nordliga kyrka. Skulpturerna anses härröra från Uppsala domkyrka. Då Särkilax kyrka raserades av vårfloden år 1615 följde bilderna med strömmen söderut, men sköljdes tämligen välbevarade upp på land och kunde så småningom placeras i den nya kyrkan. Den förnämsta av de medeltida skulpturerna är Skyddsmantelmadonnan.

Läs mer "Ur Övertorneå kyrkas historia" av Sven Heikkilä
Övertorneå Church
Övertorneå Kirche
Matarengin Kirkko
L'Eglise d'Övertorneå

Orgeln i Övertorneå kyrka

Orgeln i Övertorneå kyrka är ett av vårt lands märkligaste kulturminnen. Den byggdes ursprungligen för Tyska kyrkan i Stockholm år 1609. Den användes flitigt, vårdades väl, byggdes till stegvis och förbättrades ljudmässigt i flera omgångar. Trots all omsorg, ansågs orgeln ändå ha gjort sitt och år 1774 tog kyrkorådet beslut om att anskaffa en ny orgel.

År 1777 nedtogs orgeln av orgelbyggarna Olof Schwan och Mattias Swahlberg. En sällsam händelsekedja ledde till att orgeln hamnade i Övertorneå istället för att kasseras. År 1779 var den enligt räkenskapsboken såld till Övertorneå församling för 250 riksdaler banco. Det blev en äventyrlig resa för orgeln från Stockholm till Övertorneå.

Redan 1780 kunde dock Swahlberg sätta upp huvudverket och öververket i Övertorneå kyrka och året därpå ryggpositivet i Hietaniemi kyrka. Sedan dess har orgeln varit föremål för ett antal större och mindre restaureringar och omdisponeringar. Nu senast i samband med det stora Övertorneåprojektet 1991-1999. Då återställdes orgeln i det skick den hade då den sattes upp här 1780. Ett nytt pedalverk tillkom. Det är oklart om det befintliga pedalverket överhuvudtaget kom med i transporten från Stockholm.

År 1997 byggdes en replik av Övertorneå-Hietanemi orgeln till Norrfjärdens kyrka och sju år senare dvs 2004 byggdes en ytterligare kopia som installerades i Tyska kyrkan i Stockholm. Arbetena utfördes av Grönlunds Orgelbyggeri, Gammelstad.

Nu efter 400 år bakom sig har den gamla damen i Övertorneå kvar sin charm som fortsätter förtjusa dagligen.

Orgeln, som återinvigdes den 10 april 1999, har följande disposition:

Huvudverk       Öververk       Pedal    
Quintadena
16'
    Gedackt
8'
    Unter Bass
16'
Ny
Principal
8'
    Octava
4'
    Gedackter Bass
8'
Ny
Flachflöjt
8'
    Quinta
3'
    Octava Bass
4'
Ny
Gedackt
8'
    Octava
2'
    Posaunen Bass
16'
Ny
Octava
4'
    Octava
1'
    Trommeten Bass
8'
Ny
Spitzflöt
4'
    Scharf 2 chor       Dulsian Bass
8'
Ny
Quinta
3'
    Vox humana
8'
Ny
  Corneten Bass
4'
Ny
Octava
2'
                 
Mixtur 3 chor       Fågelsång            
Cymbel 2 chor  
Ny
               
Trompet
8'
Ny
               

Manual: C - c'''
Pedal: C - d'
Koppel: Öververk/Huvudverk, Huvudverk/Pedal och Öververk/Pedal
Stämd i korton: a' = 467 Hz.
Temperering: Werckmeister III

Här nedan några klingande exempel på orgeln i Övertorneå kyrka inspelade av församlingens organist Katrin Meriloo tillsammans med John Burmeister på slagverk. Exemplen är hämtade från CD-skivan "Music for the King" som finns att köpas/beställas från pastorsexpeditionen i Övertorneå, alternativt köpas i kyrkans vapenhus.

Ballet du Roy (mp3-fil)
Le forze d'Hercole (mp3-fil)
Kampen mellan David och Goljat (mp3-fil)
Ballet des feus (mp3-fil)

Karta från Eniro

Det var år 1403 som Neder Torneå socken upprättades. Den omfattade väldiga arealer inom dåtida Tornedalen. "Socken" innebär ett kyrkligt administrativt område, där människor som besökte samma kyrka sades bo i samma socken.

Den 28 april 1606 fick mellersta Tornedalen fint besök. Det var nämligen Kungl. Kommissarien Daniel Hiort, som kom för att bekanta sig med den del av det svensk-finska riket, vars kapell fanns 3 km norr om nuvarande Övertorneå och som hade namnet Särkilax.

I sin redogörelse för besöket, ingiven till konung Carl IX den 28 april 1606, skriver kommissarien bl.a. att Öfver Torneå låg "sijdt och olägiligt för vathen skull, begynner suårt bliffue nedrutten", varför sockenmännen hade planer på att bygga en ny kyrka på Hietaniemi udde i västra delen av Haapakylänsaari, ungefär mitt för nutida Salmi bro, omedelbart intill Övertorneå.

Kommissarien använder namnet "Öfver Torneå" i stället för det tidigare namnet Särkilax, som 1530 hade blivit eget "prästgäll", men som redan 1539 torde ha återgått att bli kapellförsamling under Neder Torneå. På Riksarkivets medeltidsavdelning menar man att Särkilax kapell byggts på 1450-talet. Torneå/Tornio blev stad 1621 och redan året innan självständig församling.

I stället för Särkilax började man efter Hiorts besök att tala om "Öfver Torneå socken". Den våldsamma islossningen år 1615, då Särlikax kapell blev förstört, innebar också att sockenmännen måste bestämma sig för byggande av ny kyrka. De valde inte Hietaniemi udde strax norr om Matarengi utan ville bygga kyrkan vid foten av berget Särkivaara. Man fick ett fint bidrag till kyrkobygget. Konung Gustaf II Adolf skänkte nämligen den 28 oktober 1617 20 tunnor spannmål till bygget av kyrka i Matarengi by.

Hietaniemi fick kyrka år 1617. Församlingen var åren 1637-1878 annex till Övertorneå men blev sistnämnda år eget pastorat.

Det är i år(2006) alltså 400 år sedan namnet Övertorneå blev fastställt som församlingsnamn för en väldigt stor församling.

Redan år 1617 stod den nya kyrkan klar. Det var en timring, ett rektangulärt långhus 33 alnar långt och 16,5 alnar brett, med kor och altare åt öster och ett "litet wåpenhuus med golf, dör och järn, intet låås" åt väster. På norra sidan intill koret fanns en utbyggd "sacristia, liten af trä med döör, järn och låås sampt litet fönster öster ut". År 1689 lät "pastor Johan Tornberg upsätta på kyrkio taaket stolpar medh järnkors och flaggor af järn med egen omkostnad för 32 D(aler)".

En utförlig inventarieförteckning upprättades till biskopsvisitationen 21 februari 1688. Här några utdrag:

Förteckningen börjar så här: "Kiörkian är bygd af trä, medelmottig stoor". I fortsättningen heter det:

I. Choret

  1. Ett st. Hwiit altarduk af slissing, sydd med swart silck och gemen hwiit knytning utan kring
  2. Rött altarkläde af kläde, intet stort brukat
  3. En biörnhud på altarpallen
  4. Ett måhlat Skranck kring altarpallen med twå dörar och gångjärn.
  5. Hwit hand-kläde på samma Skranck och grön (kant) omkring

II. Utom Choret

  1. En gammal måhlat prädikstohl med himmel.
  2. Ett timglas av glas hänger på en järnarm.
  3. Bänckiar: Manfolk 16 st, en allenast med döör, dito Qwinfolcks 17 st. Twänne med dörar.
  4. En Lächtar, över huvudingången från väster.
  5. Taaket hwälft, med bräder.

III. Indöme sacristian

  1. Mässhake af svart sammet
  2. Twå Mäss serkior, intet mycket nötta
  3. Twå st. Båårkläden
  4. En kalk, förgylt och pateen
  5. En brudstohl, gammal. Ett randat wästgiöt kläde till brudpalln

IV. Kyrkians utandöme

  1. Wåpenhuus
  2. Båårar
  3. Beenhus, ellakt
  4. Utantill är kyrkian med bräder beslagin och taket spänt (spåntak)
  5. En klåck-stappel öfwer den östra stegporten, spänt, brädslagin
  6. En liten klåcka

Att ge kyrkan gåvor har varit vanligt under lång tid. År 1650 fick kyrkan två enpipiga ljusstakar av kapten Per Sunesson och två år senare av hans änka en ljuskrona med sex pipor. Juldagen 1688 skänkte änkan Malin Philipsdotter två lampetter till minne av sin 1686 avlidna man, kyrkoherde Kempe.

I kyrkan fanns en "Sångstool" från vilken försångaren ledde kyrkosången. Orgel fanns ju inte förrän 1780.

"Hej klockare, skynda Dig att sjunga! Stäm upp psalmen i Din ordning! Låt Din grova röst nu grymta! Låt Din sträva stämma stöna! För att ge åt Matsmäss amen. Det räcker! Vare nu nog sagt!" (Så här diktar Antti Keksi om försångaren i Övertorneå kyrka 1677).

År 1689 skänkte "fru Margareta Graap en nyy Ten Skåål at brukas wid barn doop".

Sjutton- och artonhundratalens korskyrka

Med växande befolkning blev kyrkan för liten. Därför byggdes den om helt och utvidgades med korsarmar i både norr och söder. Den ombyggnaden blev klar 1736.

Genom att korsarmarna gjordes avtrubbade eller sneda i hörnen, bildar de tillsammans en "åttkantig" korskyrka. Längden i öster-väster blev drygt 41 alnar och i norr-söder nästan 40 alnar. Höjden till takbandet blev 10 alnar. Man talar om en "Bottnisk kyrkobyggnadsstil".

En ny predikstol i barockstil tillkom 1737. Den har rikliga sniderier och konstnärliga målningar. Den byggdes av byggmästaren Johannes Biskop från Kronoby i Österbotten. Predikstolen placerades just där den nu står. Den är utomordentligt stilfull!

Konstnären Roströms altartavlor ansågs "hemmagjorda" och "förvisades" till klockstapeln.

Åhörarläktare byggdes 1776 i korsarmarna i norr och söder. Dessa läktares barriärer pryddes med oljemålningar, konstverk som ansågs "vackra och lärorika och gifva kyrkan ett imposant utseende och anblick". Konstnär var Petter Bergström.

ORGELN

Orgeln köptes för 250 riksdaler banko och sattes upp av orgelbyggaren Mathias Svalberg från Stockholm. Den hade varit hovets orgel i Tyska kyrkan i huvudstaden. Den var tillverkad i Spandau i Tyskland 1608. I Stockholm blev den omodern och inköptes då av Öfver Torneå församling banko och sattes upp av orgelbyggaren Mathias Svalberg. Samme Svalberg satte upp Övertorneorgelns ryggpositiv i Hietaniemi.

Övertorneåorgeln är det finaste vi har att visa upp i Övertorneå. Den har blivit mycket känd och omskriven i skilda sammanhang.

Orgelläktaren var reserverad för ståndspersoner, "resande herrskaper" och dem som kantorn ville släppa in.

När ärkebiskop Jacob Ulfsson år 1482 besökte församlingen, skänkte han ett dussintal skulpturer. Av dessa är "Mantelmadonnan" den dyrbaraste och mest kända. Även gruppen "S:t Göran och Draken" är mycket fin, trots att tillhörande prinsessan blev stulen på 1960-talet.

KLOCKSTAPELN

En mycket stilfull och harmonisk byggnad är klockstapeln. Den byggdes 1763, är 23 meter hög och har en grund som är 10 meter i kant. Den har utvändiga målningar, som har förväxlade bildtexter. Det är fråga om finskspråkiga texter i frakturstil, tillkomna 1768. Innertaket i "genomgången" är försett med dekorativa målningar.

Precis som kyrkan blev klockstapeln i mitten av 1800-talet målad med gul oljefärg, som ströks på den tidigare rödmålade stapelväggen.

Flera restaureringar har skett under årens lopp. Vid år 1903 års restauration fick kyrkan två järnkaminer och nytt golv. Fönstren blev avrundade upptill och fick ett slags rundbågestil. Taket renoverades och innerväggarna försågs med panel. De gamla grovt tillyxade bänkarna byttes ut mot något bekvämare sådana med ryggstöd. Nytt altare och altarring med svarvade pinnar tillkom. Konstnären Karl Tiréns altartavla efter original i Molde kyrka i Norge sattes upp. Väggarna målades ljusgula och en fris i arabeskmotiv prydde övre delen av korväggen. Bonden Isak Pieti erhöll 23:40 kr. för 12 st torrfuror, som skulle bära upp läktarna.

På 1900-talet har kyrkan renoverats vid flera tillfällen. Åren 1934-36 fick kyrkan en pneumatisk orgel, då den klassiska orgeln var i behov av restaurering. Denna restaurering brukar ibland kallas den "Boremanska". P.A Boreman var kyrkoherde i församlingen 1930-1946. Fru Ruth Boreman skänkte ett mycket fint antependium, som pryder altaret. Hon och hennes väninnor hade tillverkat det.

Ett mosaikfönster sattes in i östra korväggen. Sakristian placerades i rummet under norra läktaren. Hela altaruppsättningen i Jugendstil togs bort, och altaret och altarringen ställdes under mosaikfönstret.

Restaureringen 1969-1971 innebar att den gamla 1700-tals-kyrkan återställdes och fick ungefär nuvarande utseende.

En viktig restaurering har gällt orgeln. Under många år pågick omfattande arbeten, som blev klara 1999 och avslutades i april nämnda år med en anslående orgelkonsert.

Orgeln, skulpturerna, de heliga kärlen, konstverken, belysningen, bänkar, stolar, bord, ljudteknisk utrustning samt textilier har alla sin egen historia. Piedestalerna är gamla och utmärkt vackra.

Förste prästen i Öfver Torneå socken var Henricus Michaelis Carelius 1606-1613.

Vår församlings förste klockare/försångare hette Henrik Andersson Lukkari, 1645-1697.

Vår förste kantor var Johan Portin 1781-1838.

Cirka 90 % av befolkningen i vår stora församling är medlemmar i kyrkan. Fr.o.m. 1 januari 2006 har vi ett kyrkoråd med 13 ledamöter och ett kyrkofullmäktige med 21 medlemmar. Vi skall också få ickepolitiskt utsedda församlingsråd, som kan ge råd och hjälp åt de politiskt valda kyrkoorganen.

Vi är många som tycker att Övertorneå kyrka är mycket stilfull och i många avseenden en kulturskatt !

Sven Heikkilä 2006-04-30